XXII.
ABBÉ SCARRON.
VID TOURNELLESGATAN FANNS ETT HUS, SOM alla portschäsbärare och lakejer i Paris kände till, ehuru denna bostad varken tillhörde någon förnäm eller någon rik man. Man supérade icke där, man spelade aldrig där och dansade sällan.
Icke desto mindre var detta hus en samlingsplats för den fina världen i Paris.
Det var den lille Scarrons boning.
Man skrattade så hjärtligt hos den kvicke abbén, man berättade så många nyheter, vilka så hastigt uttyddes, sönderplockades och omskapades antingen till berättelser eller epigram, att var och en gärna ville tillbringa en timme hos Scarron, höra vad han sade och för andra berätta vad han sagt.
Den lille abbé Scarron, som bar titeln abbé, endast emedan han ägde ett abbotstift och icke därför att han numera tillhörde det andliga ståndet, hade förr varit en av de muntraste korprästerna i staden Mans, där han haft sin bostad.
