— Återkommen till Frankrike, förgiftade hon i augustinerklostret i Béthune en ung kvinna, som en av hennes fiender älskade. Skall inte detta brott övertyga er om rättvisan av hennes straff? Även härpå äger jag klara bevis.
— Hon var min mor! utropade den unge mannen, som givit allt högre eftertryck åt dessa tre utrop.
— Skyldig till flera mord, försjunken i utsvävningar, hatad av alla, men alltjämt hotande som en blodtörstig panter, dukade hon slutligen under för män, vilka hon bragt till det yttersta och som aldrig förorsakat henne den minsta skada. Hon dömdes av domare, som hennes gräsliga illgärningar uppkallat, och denne bödel, vilken ni träffat, och som berättat er allt, enligt vad ni påstår, denne bödel har väl också sagt er, att han skälvde av glädje, då han på henne fick hämnas sin brors vanära och självmord. Fördärvad som flicka, otrogen som maka, onaturlig svägerska, mörderska och giftblanderska, avskydd av alla, som känt henne, av alla nationer, som upptagit henne i sitt sköte, dog hon, förbannad av himmel och jord … se där hurudan denna kvinna var!
En snyftning, som Mordaunts starka vilja ej förmådde återhålla, skakade hans bröst och drev blodet upp i hans vanställda ansikte; han knöt sina händer, och badande i svett, med håret resande sig över hans panna liksom på Hamlet, utropade han, överväldigad av raseri:
— Tig, herre, hon var min mor, säger jag! Jag känner inte hennes utsvävningar, hennes laster, hennes brott. Men vad jag vet är, att jag hade en mor, att fem män, som sammansvurit sig mot en kvinna, mördade henne i hemlighet och på det grymmaste sätt, likt fega uslingar. Vad jag vet är, att ni var en av dem, och att ni som de andra, ja ännu högre än de andra ropade: Hon måste dö! Jag säger er därför … hör noga dessa ord och inprägla dem i ert minne, så att ni aldrig glömmer dem: För detta mord, som berövat mig allt, detta mord, som gjort mig namnlös och utfattig, som gjort mig fördärvad, elak, oförsonlig, för detta mord skall jag först ställa er till svars och sedan dem, som voro edra medbrottslingar, så snart jag lärt känna dem.
