skinn. De uslingarna ville ta min värja ifrån mig! Men jag avfärdade mer än ett tjog med fästet på Balizarde. En skvätt vin, d'Artagnan!
— Ja, det kan jag nog tro dig om, sade gascognaren, i det han till brädden fyllde Porthos glas. När du druckit, skall du få säga mig din tanke.
Porthos tömde glaset i ett enda drag; därpå satte han det tillbaka på bordet och sade:
— Om vad då?
— Jo hör på, återtog d'Artagnan. Där ser du vicomte de Bragelonne, som med all makt ville hjälpa till att arrestera Broussel, och som jag med mycken svårighet avhöll från att försvara herr de Comminges.
— Besitta! sade Porthos. Vad skulle förmyndaren säga, om han visste det!
— Där hör ni, sade d'Artagnan. Frondera, min vän, frondera, och kom ihåg, att jag i alla avseenden trätt i grevens ställe.
Han klingade med sin börs. Därpå vände han sig till Porthos.
— Kommer du med, Porthos? sade han.
— Vart då? sporde Porthos, i det han slog i ett nytt glas vin.
— Att betyga kardinalen vår vördnad.
Porthos tömde det andra glaset med samma lugn, som han druckit det första, tog sin hatt, som han lagt ifrån sig på en stol och följde d'Artagnan.
