18Säger man till en konung: »du usling»; eller: »du bof» till fursten? 19Och han är den, som icke gör afseende på furstar, och icke aktar den höge former än den ringe; ty hans händers verk äro de alla.
20Plötsligt dö de; ja, midt i natten försättas hela folk i skakning och förgås, och de väldige rödjas ur vägen utan menniskohand. 21Ty hans ögon vaka öfver menniskors vägar, och alla deras steg ser han.[1] 22Intet mörker, intet kolmörker är så djupt, att ogerningsmännen der kunna dölja sig för honom.[2]
23Ja, han behöfver icke gifva länge akt på en menniska, då hon vill gå med Gud till doms. 24Han slår de väldige i stycken utan ransakning, och låter andra träda 1 deras ställe: 25så väl känner han till deras handlingssätt. Han störtar dem om natten, så att de sönderkrossas; 26han piskar dem som förbrytare på en offentlig plats: 27för det de på detta sätt vändt sig från honom, och sett bort från alla hans vägar 28genom att låta den armes nödrop komma till honom, och de förtrycktes ångestrop tränga till hans öron.[3]
29Låter han saken hvila, hvem vill fördöma honom? Eller döljer han sitt anlete, hvem kan skåda det, lika mvcket om han gör det för folk eller enskilda: 30för att stänga vägen för gudlösa menniskor till att herska, och för att de icke skola blifva till snaror för ett folk? 31Ty när säger en sådan till Gud:[not 1] »Förhäft mig hafver jag, men jag vill icke mera försynda mig.[4] 32Lär mig hvad jag ieke inser; har jag gjort orätt, icke skall jag göra det mera.»[5]
33Skall han vedergälla allting efter ditt behag? Ty du har förkastat och du vill bestämma, huru det skall vara, men icke jag; så säg då hvad du menar. 34Alla förståndiga skola säga till mig, hvarje vis man, som hör mig, skall säga: 35»Hjob talar icke med förnuft, och hans ord vittna icke om förstånd.»[6] 36O, må Hjob gerna pröfvas allt fort för sina gensagor i de gudlösas väg. 37Ty till hvad han har felat lägger han ny synd bland oss, och han slår händerna tillhopa och håller långa tal mot Gud.
- ↑ Ordagrannt: Ty säger han till Gud — nemligen af sig sjelf och utan att drifvas till det genom denna erfarenhet af Guds tuktande hand.
