Hoppa till innehållet

Sida:Napoleons officer 1919.djvu/143

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
139

shireherrar dricka tre flaskor portvin efter middagen, och så kom jag att söka en tillflykt i salongen, där hon afton efter afton trakterade klavecinen, och jag sjöng mitt lands sånger. Under dessa fridfulla stunder fann jag en tillflykt undan det lidande, jag erfor vid tanken på att mitt regemente lämnats ansikte mot ansikte med fienden utan den chef, de lärt älska och följa. Jag kunde sannerligen ha slitit håret av mig, när jag i de engelska tidningarna läste om den härliga kampen i Portugal och på spanska gränsen, som jag måste försaka därför att jag haft oturen falla i ford Wellingtons händer.

Av det jag berättat om lady Jane har ni nog redan gissat, mina vänner, vad som hände. Etienne Gerard sammanföres med en ung och vacker kvinna. Vad måste det betyda för honom? Vad måste det betyda för henne? Det tillkom icke mig, gästen, fången, att göra min värds syster sin kur. Jag var också mycket reserverad. Jag var grannlaga. Jag försökte lägga band på mina egna känslor och dämpa hennes. För min egen del tror jag, att jag förrådde mig själv, ty är tungan stum, blir ögat så mycket vältaligare. Varje liten darrning på fingrarna, när jag vände bladen i hennes nothäften, måste ju yppa min hemlighet för henne. Men hon — hon var beundransvärd. Det är i dylika ting som kvinnan är en verklig mästarinna i konsten att förställa sig. Om jag inte genomskådat hennes hemlighet, kunde jag verkligen trott, att hon rent av glömt att jag fanns i huset. Hela timmar kunde hon sitta försjunken