14
Till slut några ord om Nerike såsom landskapsnamn. Man har varit af delade åsigter om rätta ursprunget och betydelsen af ordet Nerike. Det sjuttonde århundradets historieskribenter, deras stora förtjenster om den svenska häfdaforskningen obestridda, voro dock alla, utan undantag, beherrskade af den då rådande andan, att på allt sätt söka föra den nordiska historiens ålder så högt upp i tiden som möjligt, och i hvarje historiskt moment, äfven i orternas benämningar, inlägga en betydelse, som skulle bestyrka det ”yfverborna” svenska folkets urgamla storhet och bedrifter. De isländska sagorna, som vid den tiden började bli bekanta, lemnade också ett rikt stoff till vidlyftiga utläggningar och vågade förslagsmeningar. I Gautreks och Hrolfs Saga förekommer en Neri jarl, åt hvilken konung Gautrek i Vestergötland säges ha öfverlåtit en del af sitt rike, hvaribland Nerike, och man trodde genast, att landet efter denne Neri jarl blifvit kalladt Neris rike eller Nerike[1]. En sundare kritik har funnit sig föga tillfredsstäld med denna härledning och har i stället sökt att på etymologiska grunder finna roten till ordets bildning. Landskapets egendomliga natur af ett lågland, inom en omfattning af höga bergstrakter, tycktes härvid komma forskningen till hjelp, och man har antagit att Nerike borde härledas af det fornnord. niþr, neder, och riki, och således vara det samma som Nederrike, det lågt liggande riket, eller låglandet. Denna derivation, huru tilltalande den i öfrigt må vara, röner emellertid sin kraftigaste motsägelse just der den skulle hemta sin egentliga styrka, nemligen i ordets etymologi. Ordet heter på Isl. Næ-rike, Söderm. Lag. Nærikia. Rotvokalen är således æ och icke i, som den enligt den nyssnämnda tydningen eljest skulle ha varit. En af våra skarpsinnigaste forskare inom den fornnordiska litteraturen[2] har derför yttrat den mening, att namnet bör härledas af Isl. ná, nærri, næst, adv. nära, och riki, hvadan Nerike egentligen betyder det närbelägna riket eller grannriket, och förklarar nöj-
