Den här sidan har korrekturlästs
276
| Interrogativa pronomina: | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mask. | Fem. | Neutr. | Plur. | |
| Sing. N. | Hokken l. okken, | hokka l. okka, | hokke l. okke, | hokkä l. okkä. |
| G. | Hokkens l. okkens, | hokkas l. okkas, | hokkes l. okkes. | |
| Sing. | Hvem, | hvem, | hvað. | |
Verberna.
I presens förekomma någon gång serskilda tempusändelser för plur., såsom vi komma, di sitta, di villa.
Första konjugationen företer ingen annan afvikelse från skriftspråket, än att imperf. bortkastar böjningsändelsen, t. ex. jag brukar, impf. jag bruka.
I andra konjug. förekomma vokalomljud i några verber, der detta icke är förhållandet i skriftspråket, t. ex.
| Inf. | Impf. | Sup. |
| Låta | latte | latt. |
| Snärja | snarde | snart. |
| Ställa | stalde | stallt. |
| Svälja | svalde | svalt. |
| Värja | varde | vart. |
Tredje konjugutionen är lika som i skriftspråket.
Fjerde konjugationen. Följande starka verber hafva i nerkiskan blifvit antecknade:
| Inf. | Impf. | Sup. |
| Béð | bað | beðt. |
| Bli | varðt | vurti. |
| Bära | bar | buri. |
| Ge | ga (gav) | guvi. |
| Ligga | låg | legä. |
| Läsa | las (sällspordt) (läste) | läsi (läst) |
| Si | såg | sett. |
| Sitta | satt | sutti. |
| Skära | skar | skuri. |
| Stjäla | stal | stuli |
| Säja | sað | sagt (sajd). |
| Vara | var | vari. |
| Komma | kom | kummi. |
| Sova | sov | suvi. |
| Äta | åt | äti. |
