Den här sidan har korrekturlästs
280
| Gjuta | gjöt | gjuti. |
| Klyva | klöv | kluvi. |
| Knyta | knöt | knuti. |
| Krypa | kröp | krupi. |
| Ljuða | ljöð | ljuði. |
| Ljuga | ljög (lög) | ljugi. |
| Löpa | lopp | lupi. |
| Njuta | njöt (nöt) | njuti. |
| Nupa (nypa) | nöp | nupi. |
| Nysa | nös | nysi. |
| Ryka | rök | ruki. |
| Rykka | rökk (rykkte) | rykki (rykkt). |
| Ryta | röt | ryti. |
| Sjuð (sjuda) | sjöð | sjuði. |
| Skjuta | skjöt | skjuti. |
| Skryta | skröt | skryti o. skruti. |
| Sluka | slök (sluka) | — (slukä). |
| Sluta | slöt (sluta) | — (sluta). |
| Smyga | smög | smugi o. smygi. |
| Snyta | snöt | snuti o. snyti. |
| Stryka | strök | struki o. stryki. |
| Stupa | stöp (stupa) | — (stupä). |
| Suga | sög | sugi. |
| Supa | söp | supi. |
| Tjuta | tjöt | tjuti. |
| Tryta | tröt | truti o. tryti. |
För att närmare belysa de nu framlagda uttals- och
ordböjnings-egenheterna i nerkiskan, skola vi till slut meddela ett
par språkprof. Då vi hysa den öfvertygelsen, att det skulle
lända den jemförande språkforskningen till afgjord vinst, om det
svenska språkstudiets idkare ville förena sig om någon viss saga,
något folkäfventyr, eller kortare teckning ur folklifvet, att
begagnas till underlag vid deras återgifvande af olika munarters
lynne och egenheter, ha vi till språkprof valt "Sagan om
Askapoten”, derföre att en förträfflig bearbetning af denna allmänt
kända folksaga förut finnes i Öster-Nerikes munart, utgifven af
G. Djurklou, dels ock derföre, att samma saga blifvit lagd till
