ta'n mai’ å bära malsäkkaposen. Når dai hadde gått ain béte, hittað’ áskapoten ai skata på väijen.
— »Hvað ska du mai'n där tai?» — sadð’ potjâr — »sutt’[1] sin kós-a!»
— «Hunnâr häller»[2] — sað’ áskapoten — hó kan allt bli bra tai någä».
Å så gaikk dai. Når dai hadde gått ain béte igän, så hittað’ áskapoten aitt hórn.
— «Hvad ska du mai’ dä där tai?» — sað’ potjâr — »sutt’ sin kós-ä!»
— «Hunnâr häller» — sað’ áskapoten — »dä kan allt bli bra tai någä.»
Å så gikk dai. Når dai hadde gått ain béte igän, så hittað’ áskapoten ain hánk.
— »Hvað ska du mai'n där tai?» — sað’ potjâr — «sutt’ sin kos’n!»
— »Hnunâr häller» — sað’ áskapoten — «hán kan allt bli bra tai någä».
Å så gikk dai. Når dai badde gått ain béte igän, så hittad' áskapoten ain kil.
— »Hvað ska du mai'n där tai?» — sad potjâr — »sutt’ sin kós’n!»
— »Hunnâr häller» — sað’ áskapoten — »hán kan allt bli bra tai någä».
Å så gikk dai. Når dai hadde gått ain béte igän, så hittað’ áskapoten aitt gammält lok.
— «Hvað ska du mai’ dä där tai?» — sad, potjâr — »sutt’ sin kós-ä!»
— »Hunnâr häller» — sað’ áskapoten — »dä kan allt bli bra tai någä».
Å så kom dai fram tai slottä. Då skulle älsta potjen in han å fria, main når han fikk si frua hur fin å rar hó satt där, så vart han änða hufv-yr[3], å wa'nte goð för å säja annä ain:
— »Fali hvað ni har warmt nästa air!»
— «Warmare i min bakugn!» — sað’ frua.
Å så fikk han gå. Då kom millapotjen han, å når han fikk si frua, wa'nte han styfvare[4] än dain âre.
— «Fali hvað ni har warmt nästa air!»
— «Warmare i min bakugn!» — sað’ frua.
Å så fikk han gå. Må tró nu skroppað’[5] allt potjâr lagum, å når áskapotten maj’ ville gå in, tökkte potjâr, du når’le fréksta, å så gikk han in, å når han fikk si frua, sað’ han som dai âra:
— «Fali hvað ni har warmt nästa air!»
— »Warmare i min bakugn!» — sað’ frua.
— »Dä wa bra dä» — sað’ áskapoten — »då kan ja få steka mi skata».
— »Flotä rinner» — sað’ frua.
— »Hórn tai ta'ait i» — sað’ áskapoten.
