56
tryggsson har uppkommit genom en felaktig läsning af Sigrithasun, som han bar efter sin moder Sigrid. Det är äfvenledes bekant, att Natt och Dag-slägten fick detta namn af deras sköldemärke, som bestod af en på tvären afdelad sköld, den ena hälften svart och den andra hvit. Men enligt danska urkunder hade Sigtryggs afkomlingar, om hvilka vi få tillfälle tala längre fram, redan i tredje och fjerde ätteled upptagit sina danska mödernefränders vapen, ett hjul, som förmodligen betecknade ett familjenamn Vogn[1] Hvad som föranledt författaren i de Palmsköldska Samlingarna att göra Göksholm till Sigtryggs gård, kunna vi ej finna vara något annat, än att Göksholm är ett urgammalt herresäte och, såsom beläget vid Hjelmaren, serdeles lämpligt att derifrån låta den norska konungen företaga sin sjöfärd från Svithiod till Gardarike, och då författaren sannolikt icke kände några äldre egare till detta gods, än släkten Natt och Dag, lyckades han härigenom få denna slägts anor förda högt upp i tiden.
Vi ha således visat det oantagliga uti att göra Sigtrygg till stamfader för den bekanta Göksholms-slägten, och då för öfrigt inga sägner eller minnen på stället hänvisa på honom eller hans kungliga gäst, så finnes intet skäl att i detta fall tillerkänna Göksholm bättre rätt, än hvilket annat gammalt ställe i Nerike.
Lika litet är det, som talar för Köping, hvilket dessutom ligger utom Nerikes gränser. I Sturlesons berättelse säges, att konung Olof begaf sig från Sigtrygg till Gardarike. Detta har man ansett hafva skett direkte, hvilket ock gifvit Hallman anledning att medelst en långdragen deduktion bevisa, att det skett från Mälaren, och då i Köping af ålder funnits ett åt S:t Olof helgadt träkapell, hvilket redan på 1400-talet var så gammalt och bristfälligt, att det måste nedtagas, så förmenar Hallman, att kapellet funnits redan på Olof den Heliges tid, och att han der döpt den traktens hedningar. Emedan vidare på Hallmans tid några i Köpings kyrka befintliga altarprydnader,
- ↑ Wieselgren cit. Vedel Saxo, Sc.r R. Dan. IV.
