268
Hos Thorild tillkommer ett exalterat drag i stilen, som är mera befryndat med Klopstocks Messias och Macphersons Ossian. Hasselqvist har i sin bekanta avhandling om Ossian i den svenska litteraturen uppehållit sig vid Hildur och framdragit flera slående paralleller. H. Borelius åter har i sin essay citerat en melankolisk naturutgjutelse ur La nouvelle Heloïse, dock ej i någon avsevärd grad identisk med Thorilds dikt. Men den omständigheten, att parallella stämningar kunna uppdrivas hos Rousseau, Ossian och Goethe, röjer ju blott hur starkt mottaglig Thorild var för den nya känsloströmningen.
Det torde vara ovisst huruvida Thorild läst några Goethedikter vid tidpunkten för Hildurs tillkomst. Efter utgivandet av den anakreontiska samlingen Annette (1770) strödde Goethe sina poem i en rad olika publikationer, poetiska kalendrar, tidskrifter och tidningar. En eller annan dylik har säkerligen förirrat sig upp till Sverige. Men Thorild hade tillgång, till ett arbete av Goethe, som han dyrkade, Werther, och här återfinnas på snart var sida mot svarande naturlyriska kärleksbrott i den lidelsefyllda, rytmiska prosa, som karaktäriserar hela tidsskiftets yppersta kärleksbikt. När man nu ur Thorilds egna brev från början av 1780-talet vet hur livligt han studerat Werther, vilket bland annat just visar sig i Thorilds brev, ofta nog skrivna i samma extatiska och upprörda ton som Werther själv, torde man kunna säga att denna roman varit den förnämsta förebilden åtminstone för Hildurs prosaparti, medan Goethes erotiska dikttyp betytt mest för de båda poemen i bunden form. Detta motsäger ingalunda det påtagliga inflytandet från Ossian,
