Sida:Nordstjernan1844.djvu/101

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

87


FLICK-HJERTATS HIMMEL.

(Till . . . ?)


En himmel, en himmel ditt hjerta ju är:
Du sjelf, lilla toka, det sagt!
Och öfver de gränslösa rymderna der
Skall mamma alltjemt hålla vakt —
Gud tröste den mamma! Hon kan ej förstå
Att icke ens tusende mammor förslå
 till den vakten.

En himmel, en himmel — på stegen dit opp
Amurer ses klättra i mängd.
”Nej, halt, mine herrar! Här heter det stopp:
J sen ju att porten är stängd!”
En löndörr du har dock, der vakten är din;
Och alla filurer, som der slippa in,
 äro ”englar”!

En himmel, en himmel med värma och sol,
Med månsken, med kyla och natt — —
Men ingen dess stjernor kring vexlande pol
Ännu i system hafver satt:
För ”Jungfrun”, som ter sig lik ”Draken” ibland,
En hvar astronom fäller tuben ur hand,
 och funderar.