Sida:Nordstjernan1844.djvu/100

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

86

 
Den man ej blekna kan af häpnad,
Som fäder haft i Narvas slag:
Hvar arm, i egen styrka väpnad,
I segern skrifver sjelf sin lag.
Ännu oss höga minnen mana
Att ej ge tappt ett enda tum:
Ej köpta själar finna rum
Kring Sverges frihetsvigda fana.
 Vi segra eller dö —
 Vår död är lif ändå:
 Med rosor skall den svenska mö
 Till våra grafvar gå.

Framåt — hör Göta lejon ryter,
Trumpeten smattrar, trumman går . .
En niding den, som fegsint bryter
Sin svenska tro, och fast ej står!
Se der — se upp, i högblå fjerran
Dland Karlavagnens gyllne bloss
”Kung Karl” med glädje helsar oss!
Hurra, Hurra! Med oss är Herran!
 Vi segra eller dö —
 Vår död är lif ändå:
 Med rosor skall den svenska mö
 Till våra grafvar gå.