Sida:Nordstjernan1844.djvu/98

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

84

 
 Från tidernas vexlande öden
 Är färden så skön:
 På hinsidan sorgen och döden
 Får anden sin lön.

 Väl Eden från jorden försvunnit
 På Zebaots bud:
 I höjden har Abel dock funnit
 Det åter hos Gud!”

Och bortom solen, som förklarad brann,
Serafens vinge i en sky försvann.