HELSNING
TILL DERAS KONGL. HÖGHETER
af uplands studenter.
I.
Heliga löftets stund nu är inne —
Ungdomens Furste helsar sitt folk.
Framtiden famntar med trohetens sinne
Spirornas arfvinge. Sången är tolk.
Vida det spörjas må kring jorden,
Hur Dig älskar det unga Norden;
Fritt må kring verlden stormarne gå,
Oss kan Du lita troget uppå:
För lif, för död, för fröjd eller smärta
Vi sluta Dig, Furste, till vårt hjerta.
Konungason i frejdade Norden!
Fäderneslandets framtid Du är;
Rista med eld i Ditt sinne de orden,
Minns, hvilka löften Ditt namn innebär!
Svenske män se Dig an och fråga
Hvad af Dig de väl hoppas våga:
Skall ofördunklad bragdernas sol
Smycka en gång Din konungastol?
Ditt ädla svar Ditt hjerta har färdigt,
Dig sjelf och Ditt namn och Sverge värdigt.
