27
RÄTT OCH SANNING.
Brukspatronen sade: sedan nu hvar och en af oss andra skattat till det gemensamma sällskapsnöjet med en liten berättelse, återstår endast vår vän majoren, som ännu har sin skyldighet ogjord.
Den gråhårige majoren svarade: jag skall ej undandraga mig; men som jag icke med full klarhet mins något annat, än hvad som timade i min barndom, får herrskapet hålla till godo med en barndomshistoria. Minnet räcker — ty värr! — ej längre, än intresset räcker, och detta förslappas dag efter dag under en menniskas lifstid. Allt, hvad som sker, blir dag efter dag mera trivialt, mera tråkigt, och derför glömmer man bort det. Annorlunda är förhållandet i barndomen. Vi se då allt för första gången, allt är nytt, vi interessera oss för allt och derför minnas vi det också.
