Sida:Nordstjernan1848.djvu/42

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

30

hon menade — och det har hittills lyckats förträffligt. Rätt och sanning göra sig gällande öfverallt.

Herrskapet bör veta, att tant Greta hade gjort ”rätt och sanning” till sitt valspråk, samt att hon anförde det i tid och otid.

Den tredje personen är katten Måns Månson, klädd i natif skinnpels. Han sitter på golfvet, slickar sina tassar och putsar sitt skägg. Sin bana hade han i vårt hus börjat som simpel kattunge, men småningom tjenat sig upp till katt, hvilken befattning han nu innehade. Jag kan ej neka, att han skötte den med nit och drift, och mot hans moralitet skulle ingenting varit att anmärka, derest han icke, hvad matvaror angick, haft en olycklig böjelse att synda mot sjunde budet.

Sedan herrskapet nu fått göra bekantskap med skådebanan, tiden och personerna, finnes ingenting, som hindrar mig, att föredraga sjelfva tragedien.

Tant Greta stod, som sagdt är, och sysslade med elden. Om en stund brast henne ved och hon begaf sig ut för att hemta mera, sedan hon allvarligen förmanat mig, att icke, under hennes frånvaro, göra någon odygd.

Knappt hade tant Greta lemnat rummet, innan Måns Månsson, lockad af steklukten, hoppade upp i spiseln och närmade sig till grytan. Men han lärer hafva funnit ställningar och förhållanden deruppe mindre gynnsamma; ty dels saknade han krafter att maka locket af grytan, dels hotade elden att sveda hans vackra pels. Nog af, han begaf sig efter några ögonblick ned ur spiseln och tog — till all olycka — vägen öfver porslinsfatet. Detta kantrade, nedföll på golfvet och gick i hundrade bitar.

Skrämd af slamret, sprang jag upp från bordet och ställde mig att med sorgsna ögon stirra på bitarna. Ett par af dem tog jag i handen och försökte att passa dem tillsammans.