Hoppa till innehållet

Sida:Noreen De nordiska Språken 1903.djvu/43

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
43

de danska runinskrifterna — samt delvis N. M. Petersens »Det danske, norske og svenske sprogs historie» I, 1829, ett af de första arbeten, som togo hänsyn till den dittills alldeles förbisedda forndanskan. En kortfattad tidsenlig framställning af den danska språkhistorien har utgifvits af V. Dahlerup 1896. En stort anlagd ordbok till hela forndanska litteraturen utom den allra äldsta — för hvilken ingen nöjaktig ordbok finnes att tillgå — är sedan 1881 under utgifning af O. Kalkar; äldre och mindre är Chr. Molbechs († 1857) »Dansk glossarium», 1857 och 1866.

2. NYDANSKANS första betydande minnesmärke är den af Christiern Pedersen, Peder Palladius m. fl. gjorda bibelöfversättningen, den s. k. Kristian III:s bibel (1550), som utmärker sig genom sitt ovanligt rena och vackra språk, den nu till obestridt riksspråk upphöjda Sjælländskan. Det första världsliga verk, som förtjänar samma beröm, är A. Vedels († 1616) öfversättning af Saxo 1575. Den följande tiden ända till 1750 har endast i få arbeten att bjuda på en verkligt god danska. Dock måste såsom rentaf klassisk framhäfvas den s. k. Kristian V:s danska lag 1683. Annars har i allmänhet litteraturen genom humanismen påtryckts en i hög grad latinsk-fransk prägel, som är ganska bjärt framträdande äfven hos denna tids störste språkkonstnär, Holberg, hvilken afslutar den »äldre nydanska» perioden. Omkring 1750 börjar nämligen en ny tid, den »yngre nydanskan», med reaktion mot den förras språkbruk och med puristiska tendenser eller åtminstone bemödanden att rikta språket med, ofta efter tyskt mönster, nyskapade ord, t. ex. omkreds omkrets, selv-