åt hvilka en stor teater kan gifva uttryck, kunde knappast öfverträfffas, och likväl fördunklades det nästan af den storm af applåder, det viftande med hattar och näsdukar och de långa, ihållande, gång på gång upprepade bifallsropen, med hvilka publiken denna afton bjöd den stora sångerskan farväl. Ridån föll till sist, och så afslutades en säsong af exempellöst intresse.”[1]
Under själva operasäsongen uppträdde hon även detta år högst litet å konserter. Endast en (för välgörande ändamål) gavs under hennes medverkan d. 31 juli. Den blev av ett visst intresse, i det att hennes blivande man, Otto Goldschmidt, för första gången medverkade vid en hennes konsert. Han hade hört henne, som vi minnas, i Leipzig som konservatorieelev och nu kommit till England, där han hade släktingar. Jenny ville höra honom först innan, och han spelade för henne. Hon blev nöjd därmed och lät honom sedan medverka med en parafras över Lucie av Liszt samt 2 Lieder ohne Worte av Mendelssohn. Något ackompanjemang av Jenny Linds sång av honom förekom dock ej.
Efter säsongens slut vidtog en operaturné i engelska landsorten med bl. a. Lablache,[2] Belletti och sångaren Roger. Denna turné blev liksom den förra utomordentligt uppslitande för henne. Det gällde ej endast konserter med ett och annat sångnummer utan hela operor i Birmingham, Liverpool, Manchester, Edinburgh, Glasgow, Dublin och Brighton m. m. Efter att ha sjungit Marie i Regementets
