118
byggde han orglar i Jakobs kyrka i Stockholm 1660, Falun (gamla k.) 1665 och i Mariestad 1672. Mot slutet av sitt liv arbetade han på Uppsala domkyrkoorgel.
Av berömda organister ha redan nämnts Andreas och Gustaf Düben samt Chr. Ritter. Vi vilja här endast tillägga några vid tyska kyrkan, vilka efter Gustaf Dübens död skötte organistbefattningen. Den 19 jan. 1691 inträdde Johan Caspar Schultz i Gustaf Dübens plats. Han avled d. 26 mars 1697. Den 21 mars 1697 följde så Christian Kellner. Han hade förut varit organist vid domkyrkan i Åbo. Kellner kvarstod till 1726. Orgelspelet vid tyska kyrkan stod under de båda Düben högst i hela Sverige. Att det emellertid även efter deras bortgång kunde hålla sig uppe på samma höga ståndpunkt, därför ha de ovannämnda organisterna största äran. Vid Västerås domkyrka verkade under senare delen av Karl XII:s regering en från Tyskland 1706 inkommen framstående organist Ernst F. Pape.
Musikundervisningen i skolorna fick genom skolordningen av 1649 allmänna för hela Sverige gällande bestämmelser. Man anslöt sig närmast till den undervisningsform, som varit rådande i Strängnäs. Skolordningen av 1649 har följande ordning för musikundervisningen vid gymnasierna: I de lägre klasserna de svenska psalmer och hymner, vilka allmänt brukades i kyrkan; i de övre koralmusiken i sin helhet och figuralmusiken. Koralsångens ledare var konrektorn, figuralsångens någon i musiken kunnig person. Skolorna skulle noga övervaka att inga lättfärdiga sånger brukades vid undervisningen. Stor vikt lades vid, att orden blevo tydligt uttalade. Vid trivialskolorna borde följande ordning iakttagas: I första
