Stenborg redan tidigt. 14 år gammal utförde han vid konsert på Riddarhuset d. 27 april 1766 en aria till oboesolo. Likaså sjöng han under hösten s. å. på två andra konserter “flera italienska arier“. På uppmaning av konung Gustaf III ingick han vid den nybildade teatern 1773 och uppträdde första gången i inledningsstycket som Pelée. Hans bästa roller voro sedermera: Agamemnons i “Iphigenie i Auliden“, Renauds i “Armide“ och framför allt Gustaf Vasas i operan av samma namn. Stenborgs röst (tenor-baryton) utmärkte sig isynnerhet för sin mjukhet och böjlighet. 1782 d. 21 febr. erhöll han titel av hovsekreterare, blev utnämnd till hovsångare och 1783 ledamot av Mus. Akad. Vid operans indragning 1806 erhöll han avsked och dog på Djurgården d. 1 aug. 1813.
Av andra sånförmågor må nämnas Lovisa Sofia Augusti (anställd vid k. op. 1773—90), som i synnerhet utmärkte sig som Eurydice i “Orpheus“, som Astrid i “Silvie“ och som Sällheten i “Amphion“; Sofia Franciska Stading (anställd vid k. op. 1780—1806), som hade att uppbära Coras roll vid Naumanns operapremiär samt sedan sjöng bl. a. Iphigenie i “Iph. i Auliden“, Andromaque i Grétrys opera, Antigone i “Oedip“; Johan Samuel Lalin (son av L. 8. Lalin, anställd vid k. op. 1782—95) m. fl.
Av svenska kompositörer för operan finna vi av hovkapellets medlemmar följande:
Kristian Friedrich Müller, f. Brandenburg d 28 dec. 1752; gift med sångerskan K. F. Müller; blev andre konsertmästare i juni 1780 och förste konsertmästare 1787; kvarstod som sådan till d. 1 okt. 1817. Han vistades på konsertresor 1782—maj 1783 och bar någon tid titeln “direktör av instrumentalmusiken“ ; död i Stockholm d. 21 dec. 1827.
