326
författade andra delen till Hennerbergs ovannämnda bok om orgelns byggnad: Orgelns allmänna historia (1912). — Patrik Vretblad (f. 1876) utgav en biografi över J. H. Roman (1914). — Birger Anrep-Nordin skrev om musiken till Helenaofficiet (1914) och Visby musiksällskaps historia (1916). — I övrigt har J. H. A. Flodmark (1837—1917) genom sina grundliga svenska teaterstudier givit den svenska musikforskningen ett gott stöd (Elisabeth Olin o. Carl Stenborg 1903, Stenborgska skådebanorna 1893, Bellmansmelodiernas ursprung 1882, biogr. av Karsten i Teaterförbundets årsskr. 1915 m. fl). — Ina Lange (f. 1856) utgav: Från rokokotidens musikliv (1913), Skilda tiders musikmästare (1918), Gluck (1917, 18). Johannes Svanberg (f. 1852, † 1918) och Carl Claudius (f. 1855) ha genom grundandet av Musikhistoriskt museum 1899 främjat den musikhistoriska forskningen i landet. J. Svanberg har även utgivit teaterhistoriska studier om Göteborgs teater 1859—93 (1894), om Vasateatern 1886—95 (1895) om personalen vid k. t. Sthlm 1917, samt en katalog (1902) och en brochyr (1910) om museet. — Av musiktidningar märkas Svensk musiktidning (1881—1913; red. Frans Huss [f. 1830, † 1912]; sista året red. av G. Norlén) och Musiktidningen (sedan 1898; red. av Assar Olsson Assar [f. 1866).
För musikens popularisering har manskvartetten haft en stor uppgift att fylla. Av de många föreningar, som i Sthlm bildats härför, må nämnas: Typografiska föreningens kör (grundad 1846), Stockholms allm, sångförening (gr. 1862) och K. F. U. M.-kören, Stockholms studentsångarförbund, Kvartettsångarförbundet, Par Bricoles sångkör. Den första allmänna sångarfesten, där landets kvartettföreningar
