56
i skolorna av skolmästaren förklaras, att ungdomen må förstå det de sjunga.
Då sången i kyrkan skulle uppehållas av skolgossarna, fick undervisningen även byggas på en bredare bas än nu, så mycket mera som den flerstämmiga sången (“musica figurativa“ eller “discant“) var vida oftare förekommande än i våra dagar. Ej nog med att de ordinarie festdagarna hade flerstämmig musik, även de vanliga söndagarna hade sådan under vissa omständigheter. Så heter det t. ex. i en skolstadga från Nicolai skola i Stockholm: “Discant sjunges ordinarie om högtider; däremellan den, som begär discant, give, förrän skolans instrumenta musica uttagas, till skolan, vad honom synes efter sedvanan.“
1500-talets skolor voro i allmänhet både små och fåtaliga, men även de minsta lade vikt vid sången. Elementarundervisningen erhöll lagstadgad organisation genom 1571 års kyrkoordning efter mönster av Melanchtons skolplan för Sachsen. Skolan indelades i fyra klasser med ofta endast en till två lärare. Läroämnena voro kristendom, latin, skrivning och sång. Undervisningen begynte kl. 5 på morgonen med sång och slutade kl. 5 på eftermiddagen också med sång. Laurentius Petri Gothus meddelade särskilt i sin skolkatekes av 1576 (k. b.) de brukliga morgon- och aftonpsalmerna: “Veni sancte spiritus, reple tuorum“ (nya psb. nr 132) vid morgonbönen, “Christe, qui lux es et dies“ (g. psb. nr 364) vid aftonbönen. Såsom reservpsalmer upptagas “Jesu, nostra redemptio“ (g. psb. nr 175) och treenighetspsalmen “Serva Deus verbum tuum“.
Varje dag skulle en hel timme anslås till övning i sång och musik och enligt tysk sed bestämdes
