Hoppa till innehållet

Sida:Norlind Wagner 1923.djvu/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

10

sluten i sitt eget drömliv kom han aldrig att verka utåt i livet så som hans begåvning och kunskaper eljest hade berättigat honom till. För teatern hade han ett speciellt intresse, och en tysk nationalteater var hans högsta önskan. Han studerade allt för att skaffa sig ett universalvetande, men kunde aldrig koncentrera sig och tänkte och läste därför mera än han skrev. När han i vänners lag fick läsa upp sina klassiker, då strålade hans ansikte av hänförelse, då fick hans väsen något av extasens visionära fjärrskådande.

Den andre sonen Friedrich blev polisaktuarie och hade som sådan många ting att beställa, som krävde praktisk blick. Dock levde han helst i diktens värld även han. Han var en allmänbildad man med stora ideella intressen och drogs liksom sin broder till teatern. Hans många barn fingo alla ärva faderns lust för scenen och ägnade sig först åt denna bana. Hans yngsta barn Wilhelm Richard föddes den 22 maj 1813. Det var en dyster tid i Tysklands historia. Napoleon hade måst lämna Ryssland och alla hans många fiender reste sig. Sachsen deltog ej i befrielsekampen utan föredrog att vara Frankrikes bundsförvant. Den store självhärskaren tackade för lojaliteten genom att hänsynslöst utnyttja landet som egen krigsoperationsbas. Leipzig blev särskilt utkorat som hjälpstaden, och en mängd soldater inkvarterades. Friedrich Wagner fick även känna, att under krigstider en polischefs lott är mer än vanligt hård. Efter