Sida:Norlind Wagner 1923.djvu/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

18

tade jag till en av mina bekanta för att där nedskriva ett brev, vari jag i kortfattade ordalag förklarade den stora konstnärinnan, att mitt liv från och med i dag fått ett mål, och att hon, om hon någonsin i konstens värld hörde mitt namn nämnas med beröm, skulle minnas, att hon denna kväll gjort mig till den människa, som jag härmed svure, att jag skulle bli.»

Genom sina förbindelser med kapellmästare Heinrich Dorn lyckades Wagner få uppförd på teatern en uvertyr i B dur (26 december 1830). Den väntade framgången uteblev dock, enär en ständigt återkommande pukvirvel i stycket lockade publiken till skratt.

Under tiden hade han kommit upp i prima. Julirevolutionen i Paris hade dock ej spårlöst gått förbi Leipzig. Ungdomen och särskilt den akademiska hade slutit sig till oppositionen, och Wagner fick i nåder vara med, oaktat han ej ännu var student. Det gick nu ännu sämre med arbetet i skolan, och den lille quasi-studenten hade redan fått smaka på universitetslivets alla fröjder. Helt frankt lät han inskriva sig som »stud. mus.» vid universitetet — något som kunde tillåtas för en ännu ej utexaminerad primaner. Sen började ett ystert studentliv bland medlemmar i mensurföreningarna. Det var mycket nära, att han hade fått en duell på halsen, men lyckligtvis slapp han undan, därigenom att motståndaren föll i en annan duell innan. Sedan grep honom spelraseriet och nu var