Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/167

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

15 KAPITLET. Je*u9 fromMäUtir WméUtr om det fSrlorvd» Jiret, om den borttmp- pad0 penningen och om den för- lorade eonen. Ven. 1—10 Ev. S 8. efter Trefald., Y. 11—38 Hfigm. 1 ktf. 3 S. e. Tref . OCH till honom kommo alla pubiikaner och syndare för att höra ho- nom.

Och fariséerna och de 

skriftlärda knorrade och sade: Denne mottager syn- dare och äter med dem.

Då sade han till dem 

denna liknelse:

Hvilken är den m 

bland eder, som, om han har hundra får och har förlorat ett af dem, icke lämnar de nio och nittio i öknen och går efter det förlorade, till dess han fin- ner det?

Och då han har funnit 

det, lägger han det på sina axlar med glädje,

och när han kommer 

hem, kallar han tillhopa sina vänner och grannar och säger till dem: Glä- djens med mifir; ty Jag har funnit mitt får, som var förioradt.

Jagr säger eder, att sam- 

malunda varder glädje i himmeln, öfver en enda syndare, som bättrar sig, mer än öfver nio och. nit- tio rättfärdiga, som ingen bättringr behöfva.

Biler hvilken är den 

Ift Lnk. 5. fH. (4) Hes. 84, U f . LUKAS, 15. kvinna, som, om hon har tio penningar och tappar bort en af dem, icke tän- der upp ljus och sopar hu- set och söker granneligen, till dess hon finner honom ?

Och när hon har funnit 

honom, kallar hon tillhopa sina vänner och grannar och säger: Glädjens med misr ; ty Jafir har funnit den penning, hvilken Jag hade tappat bort.

Sammalunda, säger Jag 

eder, varder glädje inför Guds änglar öfver en enda syndare, som bättrar sig.

1 Och han sade: En man 

hade två söner,

och den yngre af dem 

sade till fadern : Fader, grif mi«r den del af egendomen, som tillkommer mig. Och han skiftade ägodelarna mellan dem.

Och icke många dagar 

därefter lade den yngre so- nen allt sitt tillhopa och for långt bort i främman- de land, och där försking- rade han sin egendom ge- nom ett öfverdådigt lef- verne.

Och sedan han hade för- 

slösat allt, vardt stor hun- gersnöd i det landet, och han begynte lida brist.

Och han gick och gaf 

sig till en af inbyggarne i det landet, och han skic- kade honom ut på sina marker att sköta svin ; Matt. 18, 12 f . («) 1 Petr. 2, 25. 163