LUKAS, 15.
och han ttlnfirtade efter
att få fylla sin buk med de fruktskidor, som svinen åto, men ingen gaf honom.
Då besinnade han sig
och sade: Huru många min faders legodrängar haf va icke bröd i öf verttöd, och jag förgås här af hunger !
Jag vill stå upp och gå
till min fader och säga till honom: Fader, jag har syn- dat mot himmeln och inför dig:
jag är icke mer värd
att kallas din son. Låt mig vara såsom en af dina lego- drängar.
Och han stod upp och
gick till sin fader. Och då han ännu var långt ifrån, såg honom hans fader oc^ varkunnade sig och lopp emot honom, föll honom om halsen och kysste ho- nom ömt.
Ck!h sonen sade till ho-
npm: Fader, jag har syn- dat mot himmeln och inför dig, och jag är icke mer värd att kallas din son.
Då sade fadern till sina
tjänare: Bären fram den yppersta klädningen och kläden honom däruti och sätten en ring på hans hand och skor på hans fötter
och hämten den gödda
kalfven och slakten ho- nom, och låtom 068 äta och göra oss glada;
ty denne min son var
död och har fått lif igea, han var förlorad och är återfunnen. Och de be- gynte göra sig glada.
Men hans äldre son var
ute på marken, och när han kom nära huset, hör- de han spel och dans
och kallade till sig en
af tjänarne och frågade, hvad detta kunde vara.
Och han sade till ho-
nom: Din broder har kom- mit, och din fader har slak- tat den gödda kalfven, där- för att han har fått honom helbrägda tUlbaka.
Då vardt han vred och
ville icke gå in. Då gick hans fader ut och bad ho- nom.
Men han svarade och
sade till fadern: Se, jag har tjänat dig i så många år och har aldrig öf verträdt ditt bud, och mig har du aldrig gifvit ett kid, att jag kunde göra mig glad med mina vänner; dO men sedan denne din son, som har förtärt dina ägodelar med skökor, har kommit, har du för honom slaktat den gödda kalfven.
Då sade han till honom:
Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt;
men det var tillbörligt
att glädjas och fröjdas, ty denne din broder var död och har fått lif igen, och han var förk>rad och är återfunnen.
