APOSTLAGÄRNINGARNA, 8.
Ooh sedan de hade vitt-
nat och talat Herrens ord, vände de tiUbaka tUl Je- rusalem och förkunnade evangelium i många byar i Samarien. B Men en Herrens flngel talade till Filippus och sade : Stå upp och gå söder ut den vtfgen, som går ned från Jerusalem till Gasa den Kr öde.
Och han stod upp och
gick. Och se, en etioptek man, en hofman och mftk- tig herre hos drottning Kandace i Etiopien, som var satt öfver hela hennes skattkammare, hade kom- mit till Jerusalem för att cttr tillbedja,
och han rar nu stadd
på hemvägen och satt i sin vagn och läste profeten
Då sade anden till Fi-
lippua: Gå fram och följ med denna vagn. ao Då lopp Filippus fram och hörde honom läsa pro- feten Esaias och sade: För- står du då, hvad du läser ?
Och denne sade : Huru
skulle jag väl kimna det, utan att någon undervisar mig? Och han bad Filip- pus stiga upp och sätta sig bredvid honom.
Men innehållet af den
skrift, som han läste, var detta : »Såsom ett får vardt han förd till slaktnlng, och . 9* såsom ett lam är tyst för den, som klipper det, så öppnar han icke sin mun. 33 1 hans förnedring vardt hans dom borttagen, och hvem kan beskrifva hans släkte? ty hans lif bortta- ges från jorden.»
Och hofmannen svarade
och sade till Filippus : Jag beder dig: om hvem säger profeten detta, om sig själf eller om någon annan ?
Då öppnade Filippus sin
mun, ooh, begynnande från denna skrift, förkunnade han för honom evangelium om Jesus.
Och under det de färda-
des vägen fram, kommo de till ett vatten, och hof- mannen sade : Se vatten ! Hvad hindrar, att jag dö- pes?
Och han befallde, att
vagnen skulle stanna ; och de stego båda ned i vatt- net, både Filippus och hof- mannen, och han döpte ho- nom.
Och när de hade stigit
upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filip- pus, och hofmannen såg honom icke mera, ty han for sin väg och var glad.
Och Filippus vardt fun-
nen i Asdod ; och han van- drade omkring och förkun- nade evangelium i alla stä- der, till dess han kom till Cesarea.
