APOSTLAGÄKNINGAKNA, 22. ttf ven dem, som voro där, fängrslade till Jerusalem, att de måtte blif va straf- fade.
Och det hände migr« att
när jag: var på vägen och nalkades Damaskus, kring- strålade mig plötsligen vid middagstiden ett starkt sken från himmeln,
och Jag föll till marken
och hörde en röst, som sade till mig: SauL, Saul, hvar- för förföljer du mig ?
Och jag svarade : Hvem
är du. Herre? Och han sade till mig : Jag är Jesus från Nasaret, som du för- följer.
Och de, som voro med
mig, sågo väl skenet men hörde icke rösten af den, som talade med mig.
Då sade jag : Hvad skall
jag göra. Herre? Och Herren sade till mig : Stå upp och gå till Damaskus, och där skall varda taiadt till dig om allt, som är dig f örelagdt att göra.
Men då jag för glcinsen
af detta sken icke kunde se, leddes jag vid handen af dem, som voro med mig, och kom till Damas- kus.
Och en viss Ananias, en
from man efter lagen, som hade godt vittnesbörd af alla där boende judar,
kom och ställde sig
(«) A». G. 9, 8 f . 1 Kor. 16, 8. <1«) Ap. G. 9, 10 f. 300 bredvid mig och sade till mig : Saul, min broder, haf din syn igen; och i samma stund fick jag min syn och såg upp till honom.
Och han sade : Våra fä-
ders Gud har utkorat dig till att känna hans vilja och se den rättfärdige och höra hans muns röst,
ty du skall vara honom
ett vittne inför alla männi- skor om hvad du har sett och hört.
Och nu, hvarf ör dröjer
du ? Stå upp och låt döpa dig och aftvå dig dina synder, åkallande hans namn.
Men när jag hade åter-
kommit till Jerusalem, hände det sig, att jag, me- dan jag bad i templet, kom i hänryckning
och såg honom, som
sade till mig: Skynda och gå snarligen ut från Jeru- salem; ty de skola icke mottaga ditt vittnesbörd om mig.
Och jag sade: Herre,
de veta själfva, att jag i fängelse insatte och i syna- gogorna hudflängde dem, som trodde på dig ;
och när Stefani, ditt
vittnes, blod utgöts, var ock jag närvarande och samtyckte och vaktade deras kläder, som dödade honom. a«)Ap.G.a.S8. g7)Ap,G.9.1l. (20) Ap. o. 7, 68. 8,1.
