Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/336

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

ROMARNE, 9. »Vid denna tid skall jag komma, och Sara skall haf- va en son.i

Och icke det allenast, 

utan så var det ock med Bebeoka, som vardt haf- vande genom ea, nttmligen Isak, vår fader.

Ty förrän barnen voro 

födda och de hvarken hade gjort godt eller ondt -- på det att Guds uppsåt enligt utkorelsen skulle ttga be- stånd, icke på grund af gärningar utan af den kal- landes behag —

vardt det sagdt till hen- 

ne : »Den äldre skall tjäna den yngre,»

såéom det är skrif vet : 

»Jakob älskade jag, men Esau hatade jag.»

4 H vad skola vi då säga ? 

Icke kan väl orättvisa fin- nas hos Gud ? Bort det I

Ty till Moses säger han : 

»Jag skall förbarma mig öfver den, öfver hvilken jag förbarmar mig, och vara barmhärtig mot den, mot hvilken jag är barm- härtig.»

Alltså beror det icke af 

någons vilja eller löpande utan af Guds barmhärtig- het;

ty skriften säger tiU 

Farao: »Just därtill har jag uppväckt dig, att jag skall bevisa min makt på (10) 1 Mos. 26, 21 f. (13) Mal. 1, 2 f . (14) 5 Mo8. 32.4. 2 Krön. 1», 7. Job 8, 3. 34. 10. (15) 2 Mog. 33,

dig, och att mitt skall varda f örkunnadt på hela jorden.»

Alltså förbarmar han 

sig öfver hvilken han vill, och hvilken han vill för- härdar han.

Nu torde du säga 

till mig: Hvarför gör han då ännu förebråelser? Ty hvem kan stå emot hans vilja? ao Nåväl, o männiflka, hvem är du, som vill tvi- sta med Gud? Icke siiger väl verket till sin mästare : Hvarför gjorde du mig så? fSl Eller har icke kruko- makaren makt öfver leret till att af samma massa göra ett kärU till heder, ett annat till vanheder?

Men om Gud, ehuru 

han vill visa sin vrede och kungöra sin makt, med stor långmodighet har för- dragit sin vredes käril, som voro tillredda tiU förUp- pelse,

och det för att uppen- 

bara sin härlighets rike- dom öfver sin barmhärtig- hets käril, hvilka han förut har beredt till härlighet!

Såsom sådana har han 

ock kallat oss, icke allenast af judame utan ock af hed- ningame,

såsom han ock sUger 

hos Osea: »Det som icke . a?) S Mos. 9. U. (20) Eb. 4S, 9. 64,8. Jer. 18,6. (21) 2 Tim. 2,20. (25)08.2,0. lPetr.t,IOL