II. KORINTIERNA, 9. det, Bom är rätt, icke alle- nast inför Herren utan ock Inför människor. 2Si Men Jämte dem hafva Ti sändt den vår broder, hvilken vi många gånger i många stycken hafva prof - vat vara nitisk, men som nu är långrt mera nitisk i följd af sitt storaförtroen- de till eder.
Ehvad det är fråga om
Titus, så är han min med- broder ock medarbetare hos eder, eller om våra bröder, så äro de försam- lingars sändebud och Kri- sti ära.
Låten därför beviset på
eder kärlek och på vår be- römmelse öfver eder inför dem varda uppenbart i för- samlingamas åsyn.
KAPITLET.
Fi>rt$ätining af det /liregående. TY om undsättningen till de heliga är det öf- verflödigt att jag skrif ver tiU eder,
ty jag känner eder be-
redvillighet, af hvilken jag berönuner mig angående eder inför macedoniema, att Akaja sedan förra året har varit redo; och edert nit bar eggat de flesta.
Men jag har sändt brö-
derna, på det att vår be- römmelse öfver eder i den- na del icke må befinnas
S Kor. 8. 4. (2) 8 Kor. 8, lOf.
(6) Onls. 11, 2å, 2S, 9. Gal. 6, 8. tSwed.l 1 3 ogrundad, och att I, så- som jag sade, mån vara redo,
på det att icke, om nå-
gra macedonier komma med mig och finna eder oberedda, vi, för att icke säga I, då må komma på skam i denna fråga om be- römmelse.
Jag har därför ansett
nödvändigt att uppmana bröderna att i förväg fara till eder och bereda den förut lofvade välsignelsen från eder, så att den må vara tillreds såsom en väl- signelse och icke såsom en njugghet.
Men det säger jag : Den
som sår sparsamt, han skall ock skörda sparsamt, och den som sår med välsig- nelse, han skall ock skörda med välsignelse.
Hvar och en eftersom
han vill i sitt hjärta, icke med olust eller af tvång I Ty Gud älskar en glad gif - vare.
Men Gud är mäktig att
låta aU nåd öfverflöda tiU eder, på det att I uti allt mån alltid hafva nog och öfverflöda till allt godt verk,
såsom det är skrif vet:
»Han utströdde, han gaf åt de fattiga, hans rättfär- dighet f örbllf ver evinner- ligen.» (7) 2 Hos. 86, 2. 35, 5. Rom. 12. 8. (9)Pb.112,9.
