Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/522

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

UPPBNBAKELSE, 11. lef ver i evigheters evigbet, hvilken har skapat him- mehi och det som är i den ooh Jorden och det som ttr på den och haf vet och det som är däri, att ingen tid skall vara mer,

utan i de dagar, då den 

sjunde ängelns röst höres, när han skall basuna, är Guds hemlighet fullbor- dad, enligt det glada bud- skap, som han grif vit sina tjänare, profeterna.

Och den röst, som Jag 

hade hört från himmeln, hörde Jag åter tala med mig och säga : Gå, tag den öppna lilla boken, hvilken är i den ängelns hand, som står på haf vet och på Jor- den.

Och Jag gick bort till 

ängeln och sade till honom, att han skulle gifva mig den lilla boken. Och han sade till mig: Tag och ät upp henne; och hon skall göra dig sveda i din buk, men i din mun skall hon vara söt som honung.

Och Jag tog den lilla 

boken af ängelns hand och åt upp henne ; och hon var 1 min mun söt som honung, och då Jag hade ätit henne, sved det i min buk.

Och han sade till mig : 

Du måste åter profetera öf ver många folk och folk- (7) Upp. 11, 15. Am. 3, 7. (9) Hea.i,8t 3, 1 f. llHe». *0f. (2)Luk.21,84. Upp.

äag och tungomål o<5h ko- nungar.

KAPITLET. 

Oud» tempel måtea. 2VA Oud* vitt- nen, 2>en ^ftmds ioMmen. OCH mig vardt grifvet ett rör, likt en staf, och mig vardt sagdt: Stå upp och mät Guds tempel och altaret ooh dem, som tillbedja där inne.

Men utelämna den gård, 

som ligger utanför temp- let, och mät honom icke; ty han är gifven åt hed- ningame, och de skola för- trampa den heliga staden i fyrtiotvå månader.

Och Jag skall gifva åt 

mina två vittnen att, kläd- da i säckar, profetera im- der ett tusen två hundra sextio dagar.

Dessa vittnen äro de två 

oljeträd och de två ljussta- kar, som stå inför Jordens Herre.

Och om någon vill göra 

dem skada, så går eld ut från deras mun och förtär deras fiender; och om nå- gon vill göra dem skada, måste han så dödas.

Dessa hafva makt att 

tillsluta himmeln, på det att intet regn må falla i deras profetias dagar; och de hafva makt öf ver vatt- nen, att förvandla dem till blod, och att slå Jorden ,6. Dan. 7, 25,

  • . 2f.,llf.

Moe. 7 f . .7. (4)Sdk. (6) 1 Kon. 17, i. *