UPPENBARELSE, 13. Ve jorden och hafvet 1 Ty djttfvulen har stigrit ned till eder i stor vrede, vetan- de, att han icke har lång tid.
Och nftr draken s&g,
att han var nedkastad på jorden, förföljde han kvin- nan, som hade f ödt gosse- barnet.
Och åt kvinnan gåf vos
den stora örnens två vin- gar, att hon skulle flyga ut i öknen tiU sin plats, där hon näre* under tid och tider och half tid, fjärran ifrån ormens åsyn.
Och ormen sprutade ur
sin mun vatten, såsom en flod, efter kvinnan, att han skulle låta henne bortföras af floden.
Och jorden balp kvin-
nan, och jorden öppnade sin mun och uppsväljde floden, som draken hade utsprutat ur sin mun.
Och draken vardt vred
på kvinnan och gick bort att strida med de öf riga af hennes säd, som hålla Guds bud och haf va Jesu vittnes- börd.
Och han stod vid haf-
vets strand.
KAPITLET.
JDe två vildé^ren, iCH jag såg ett vilddjur uppstiga ur hafvet. O (14) Dan. 7, 26. 12, 7. (17) Upp. 14,12. 19.10. IS Dan. 7, 3 f. Upp. 11, 7. ,8. och det hade tio horn och sju hufvud och på sina horn tio diadem och på si- na hufvud hädiska namn.
Och vilddjuret, som jag
såg, var likt en leopard, och dess fötter voro såsom en björns, och dess mun såsom ett lejons mun. Och draken gaf det sin kraft och sin tron och stor makt.
Och jag såg ett af dess
hufvud såsom sargadt till döds, och dess dödssår vardt läkt, och hela jorden såg med förundran efter vild- djuret.
Och de tillbådo draken,
emedan han hade glfvit vilddjuret makten, och de tillbådo vilddjuret, sägan- de: Hvem är lik vilddju- ret, och hvem förmår stri- da mot det?
Och åt det vardt gifven
en mun, som talade stora ord och hädelser, och åt det vardt gifven makt att verka i fyrtiotvå månader.
Och det öppnade sin
mun till hädelse mot Gud, till att häda hans namn och hans tabernakel, dem som bo i himmeln.
Och åt det vardt gif vet
att strida mot de heliga och besegra dem; och åt det vardt gifven makt öf- ver alla stammar och folk och tungomål och folkslag. , S, g. (5) Dan. 7, 8, 20. Uppw 11,2. (7) Dan. 7, 21, 23.
