Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/68

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

MATTBI, 26.

Ty jag var hungrig, och 

i gåf ven mig icke att äta ; jag var törstig, och I gåf- ven mig icke att dricka;

jag var främling, och I 

härbergeraden mig icke; naken, och I kladden mig ^jcke; sjuk och i fängelse, och I besökten mig icke.

Då skola ock de svara 

och säga: Herre, närsågo vi dig hungrig eller törstig eller såsom främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig icke?

Då skall han svara dem. 

och säga: Sannerligen sä- ger jag eder : Så vidt I icke hafven gjort det mot en enda af dessa minsta, haf • ven I icke heller gjort det mot mig.

Och dessa skola gå bort 

till evigt straff men de rätt- färdiga tiU evigt lif .

KAPITLET. 

Jfut hegjutet med »mSrjéUe, fSrr&- dea, hålUr på$k^ inttiftar nattvar- den, ängeku, heder, grtpee,/9rhSrea inf8r rådet, /Smeka» ttf Petrue. OCH det begaf sig, att när Jesus hade lyktat alla dessa ord, sade han till sina lärjungar :

I veten, att två dagar 

härefter varder påsk, och Människosonen skall ant- vardas till att korsfästas.

Då församlade sig öf- 

versteprästema och de (tf) Dml 18, 8. Job. 5, 89. '^6 (8) Mfttt. 80. 18 f. Mark. U, 1 Ö4 skriftlärda och folkets äld- sta i öf versteprästens pa- lats, hvllken hette Kaif aa,

och rådslogo, att de 

måtte grripa Jesus med list och döda honom.

Men de sade: Icke under 

högtiden, att ett upplopp Icke må varda bland folket.

Och då Jesus var i Be- 

tania, 1 Simon denspetäl- skeshus,

framträdde till honom 

en kvinna, som hade en alabasterflaska med dyr- bar smörjelse, och utgöt den öfver hans hufvud, då han satt till bords.

Och då hans lärjungrar 

sågo det, blefvo de miss- lynta och sade: Hvartill denna f örsplUning ?

Ty detta hade kunnat 

säljas dyrt och gifvas åt de fattiga.

När Jesusfömam detta, 

sade han till dem : Hvarf ör gören I kvinnan bekym- mer? Ty en god gärning har hon gjort mot mig.

Ty de fattiga hafven I 

alltid bland eder, men mig hafven I icke alltid.

Ty då hon utgöt denna 

smörjelse på min kropp, gjorde hon det för att till- reda mig till begrafning.

Sannerligen säger jag 

eder: H varhelst detta e- vangelium varder predl- kadt i hela världen, skall f . Lok. 88, 1 f . («) Mark. U, S £. Joli.18.Sf.