Sida:Norrtullsligan 1915.djvu/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

102

sig själv. Men jag sade inte Baby hur ömklig jag kände mig.

— Tror du inte det kommer igen, Pegg?

— Baby, jag vet inte, men det kan hända, när jag blir gammal och väntar döden.

— Åja, det tänker jag, sade Baby lättad och kysste mig. Du är alldeles för rar för att inte bli salig. Tänk att du kan vara så söt ändå!

— Nej, nu får du lov att gå och lägga dig, unge, sade jag. Du förkyler dig.