13
Jag sade något till Eva om den, och hon berättade med ett litet medlidsamt leende, att Emmy, så länge hon tillhört Ligan, alltid haft en precis likadan bonad i verket. Gunhild, Ligans förra medlem, som varit hennes synnerliga hjärtevän, hade fått en till lysningspresent. Förlåtligt nog, hade hon blivit alldeles förfärad, men Emmy hade sett så strålande ut och hoppats, att den skulle pryda i förmaket.
Jag var på middag hos min rika morbror vid Strandvägen i går, och alla familjens medlemmar sade: stackars liten, kom hit ofta, så ska vi se om dig. Görel, min kusin, anförtrodde mig, att hon använder lika mycket som min hela lön i månaden bara till parfymer och handskar och choklad. Men så är hon också tjock och parfymerad. Trots allt gick jag därifrån tacksam och glad över att jag inte antog mosters anbud om att dela rum med hushållsmamsellen mot att passa upp på Görel och springa med henne och prova hos Janke. När jag kom hem, var allt mörkt och tyst; vad jag njöt av att sätta nyckeln i eget lås och gå omkring och känna mig hemma!
Men rätt vad det var kom Baby och Emmy. Baby kvittrade som en fågel och Emmy smågnisslade, som hennes vana är. Men snart kom ett häftigt väder, och i det var Eva, pigg, rödkindad och strålande. Hon hade dock knappast