22
— Ja, chefen svarade så mycket som, att fröken vet väl, att det här är ingen försörjningsinrättning.
Och de har också helst bättre flickor med pappor i bolagets tjänst, som håller dem med rum och städning och lagad mat tre gånger om dagen.
— Är det meningen, sade jag, att lönen skall vara till parfymer och handskar och choklad Suchard?
— Det är meningen, sade Eva. — Men Baby, du kan gärna tala om det. Ni skall ju strejka till nyåret, om ni inte får förhöjning över lag. Är det inte stiligt, Elisabeth?
— Det låter så besynnerligt, sade jag. Bildade flickor brukar inte strejka.
— Nej, de gör inte det! sade Eva. Men detta är den nya tiden, som bryter in.
Och vi talade hela kvällen inte om annat än strejken och utsikterna för den och om vår ställning.
Eva var eld och lågor för strejkplanen, och hon tror fullt och fast på dess framgång. Baby är litet mindre entusiastisk. Hon går ju och väntar, hon, på något roligt, som skall ta henne från Förenade Bolagen och hela kontorslivet. Och sen ger hon blankt tusan i hur det går kamraterna, ty sådana är vi.
Det blev inte så muntert på lördagskvällen
