Sida:Norrtullsligan 1915.djvu/38

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

32

Och så fick hon tag i dragspelet och sjöng så det ekade:

Alla har vi skulder, alla har vi skulder,
ingen har sin oskuld kvar.»

— Nej, men Eva! sade Emmy strängt.

— Å, sade Eva, jag glömde dig alldeles.

— Och Baby, sade jag på försök.

— Har du sett, vad Baby har för sig? frågade hon tillbaka. Hon kom hem för en halvtimme sedan och smet in i köket, och jag är viss på, att hon i tysthet arbetar på att få bort den allra rysligaste smörjan av sina skor och kjolar. Det har aldrig hänt henne förrän i går, men då såg de ut som den lerklump, varav vår Herre danade Adam. Kan du räkna ut, varför älskande par alltid drar i väg, där det går över galoscherna?

— Är det notarien? sade jag.

— Ja, och djurgårdspromenaden.

Men hade Eva verkligen rätt i, att jag skulle få känna på något nytt?

Kan det bli annat än den gamla visan med ett nytt namn?