Sida:Norska Flagglagens Rättsliga Betydelse.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

6

utväg till att göra sig oberoende af den nya flaggan. Dess begagnande vore endast nödvändigt för sjöfarande, som önskade erhålla konsulernas beskydd, något som ytterst sällan förekom. Lagen var så affattad, att sjömännen icke kunde förstå den nya lagen så, som om den ålade dem såsom pligt att hissa den ifrågavarande flaggan allena. Förhållandet blefve lika som om det berodde på den enskilde, om han ville nyttja den i lagen beskrifna rena flaggan eller icke. Emot dessa anmärkningar genmälde herr Lindboe hvad anginge det unionsupplösande syftemålet, att hufvudsaken vore att plantera det nationella symbolet på lagens grund, och i afseende på lagbudens sväfvande bestämmelser hänvisades till den lojalitet, som man borde visa.

Vid granskning af lagens innehåll finner man, att dessa ofullständiga och sväfvande bestämmelser erfordra närmare föreskrifter af den verkställande makten så väl i afseende på flaggans hissande å handelsfartyg, som huruvida annan flagga må i utländsk sjöfart hissas bredvid den rena flaggan; under hvilka vilkor vederbörade konsuler och sändebud, som hafva att rätta sig efter nu gällande unionella föreskrifter, skola lämna sjöfarande, som nyttja den rena norska flaggan, sitt bistånd; äfvensom ock under hvilka villkor man skall vinna skydd af örlogsfartyg mot uppbringningar. Obestämdt lämnas, om hvad som skall anses för offentlig byggnad, om därtill skall räknas äfven kommunerna tillhöriga byggnader samt byggnader, å hvilka hissas örlogsflagg, och om kungsflaggan skall anses aflyst i Norge. Oumbärligheten af supplementära bestämmelser från den utöfvande makten framträder tydligen.