GRTINDLAGE2.* AF »EK 17 MAJ. 127
ingenting annat, än att denna fördelning icke skulle afgöras i grundlagen, utan framdeles bestämmas i reglementet.
Och att riksförsamlingen' sjelf' icke förstått saken annorlunda, synes äfven framgå af det lilla, som man har sig bekant rörande sakens behandling. Redan samma dag frågan Täcktes, uttalade sig de fleste för, att fördelningen skulle göras af stortinget sjelft, d. v. s. icke i grundlagen1. Hvarken denna dag eller den följande, då beslutet fattades, synes frågan hafva föranledt någon långvarig debatt, och om man får döma af dagböckernas och brefvens tystnad, har den aldrig varit satt i sammanhang med striden om tvåkammarsystem eller enkammarsystem. Falsen, Wedel, Sverdrup, Sibbern, som togo sig så nära af det schmidtska förslaget, att samladt storting kunde vid dissens emellan tingets afdelningar inträda i fagtingets rätt och bifalla odelstingets beslut med 2/3 af de afgifna rösterna, skulle nu hafva tyst fördragit, att de flesta och vigtigaste frågor kunde direkt och med enkel pluralitet afgöras i stortingets plenum ?
Frågan måste i sjelfva verket hafva visat sig vara af underordnad vigt i konstituenternes ögon.. Då det förut var afgjordt, att stortingets lagstiftande makt skulle utöfvas af odelsting och lagting, voro härmed åtminstone mom. a, b, d, e, l2 och delvis äfven c hänvisade till behandling i begge tingen (se sid. 90). Af de återstående hörde mom. / naturligen under odelstingets forum, då det rörde stortingets kontrollerande myndighet, men frågan, om protokollen borde infordras, kunde ock möjligen tänkas behandlad som lagfråga, hvilket blef fallet på första urtima storting; mom. h kunde man af samma skäl hänvisa till odelstinget, men äfven förbehålla lagtinget, om det t. ex. som riksrätt önskade inhemta upplysningar; rnom. i rörde på sätt och vis såsom en kontrollcringsfrågå närmast odelstinget, men kunde å andra sidan såsom till sitt väsen en beskattnings J Sibbern refererar i sin dagbok debatten med följande ord: »Her kunde man ikke enes om iaser hvordan l^orretningerne skulde fordeles mellan begge TMngeneD. (Norsk) Hisfc. Tidskr. I, sid. 266.
"3 Detta framgår, hvad mom. I angår, utom af grundlagen sjelf, äfven af Wergelands bref af d. 10 maj, der haa säger, att bLove om Fremmedes Naturalisation og Love, som tredje Gäng proponereg Kongen», men DDeereter om Tiltale for Rigsretten»blifvit undantagna från konungens sanktion.
