massan väckas till lif, och ännu mycket mindre ett verkligt behof kännas af konstitutionela garantier, hvartill steget är vida större. Om derför tid efter annan något missnöje med det bestående yppades hos den norska allmogen, så var detta icke riktadt emot enväldet såsom sådant, utan endast mot det sätt, hvarpå det utöfvades, det vill säga mot embetsmännens utpressningar eller hvad man derför ansåg. Bondens önskningar sträckte sig icke längre än till att blifva befriad, så vidt sig göra lät, från sorenskriverens, fogdens och prestens inblandning i hvad han ansåg för sina enskilda angelägenheter och möjligen äfven i hans tvister med sina sambygdingar. Hans håg stod således på sin höjd till den kommunala sjelfstyrelsen, och längre kunde hans tanke knappast nå, dels i följd af Norges förut varande tillstånd, dels på grund af den låga bildningsgrad, som Norges bönder vid denna tid egde.
Äfven sedan riksdagsvalen egt rum och riksförsamlingen trädt tillsammans på Eidsvold, visste bönderne till en stor del ännu icke, hvad frågan egentligen gälde, eller förstodo det ej. Detta framgår tydligt af de skrifvelser och förslag, som inkommo till Eidsvold från bönder i olika trakter af riket[1]. Hvad man här kräfver, är hufvudsakligen reformer i den ekonomiska lagstiftningen, såsom fri skogsafverkningsrätt för bönderne med upphäfvande af sågverkens privilegier, tiondens och sportlernas indragning och en fast stat för embetsmännens aflöning, skatternas jemnare
- ↑ Sådana inkommo till riksförsamlingen: 1) från allmogen i Eidsvolds socken den 19 april, 2) från klockaren Iversen i Eidsvold den 5 maj, 3) från bönder i Trondhjems stift, dater. den 11 april, uppläst den 7 maj, 4) och 5) från Modums allmoge och en enskild valmän från Buskeruds amt, upplästa den 8 maj, 6) från bönder i Gudbrandsdalen, dat. den £0 april, uppläst den 14 maj, 7) från några män i Hedemarkens fögderi, dat. den 8 april, uppläst den 17 maj, 8) från bönder i Totens prestgäll, dat. den 26 april och uppläst den 17 maj, 9) från ett par soldater vid Oplandske Infanterie-Eegiment, dat. den 29 mars och stäld till en enskild representant. De sju sist nämda skrifvelserna äro återgifna i Den Norske Rigsforsamlings Forhandlinger i Aaret 1814,H. III, sid. 61, 30 o. 88, V, 86, VI, 8, 13 och 95. Den först nämda finnes intagen i Y. Nielsen, Bidrag til Norges Historie i 1814, B. I, sid. 244. Sammastädes, sid. 242, finnes ock en variant af ofvan nämda skrifvelse, n:r 5
betrakta sig som en enhet. Dock kommenderades äfven den norska hären till stor del af danska officerare, och någon norsk flotta fans ej, utan norrmännen stridde sammanblandade med danskarne på den danska flottan.
