154
NOROES STOBTINfi.
Kongens Sandron for at blive til Lov, b0r publiceres i Reprav sentanternes og ikke.i Kongens JNfaviiB, så kommo de svenska kommissarierne och den norska redaktionskomiteen öfverens om, att grundlagen skulle tryckas med stortingets den 16 november antagna ingress, och att titelbladet med en inledning i konungens namn skulle tillfogas framför. Sålunda tillkom den kungliga kungörelsen af den 10 november, i sjelfva verket utfärdad efter den 24, i hvilken konungen stadfäster och bekräftar grundlagen och påbjuder den samma till allmän efterlefnad '.
Har nu grundlagen genom dessa underhandlingar och öfverenskommelser ändrat sin rättsliga natur och blifvit ett fördrag mellan Norges konung och folk i deri meningen, att ingen dess bestämmelse kan förändras utan båda parternas samtycke? Skall detta vara fallet, så måste naturligtvis denna slufsats kunna framdragas ur grundlagen sjelf, ty har konungen antagit alla grundlagens bestämmelser, så har han ock i och med det samma antagit de regler, som föreskrifva sättet och vilkoren för denna lags eller, om man så vill, detta fördrags lagliga förändring. Men nu antog konungen både §§ 76-79 och 110 (nu 112) oförändrade, hvilka med nödvändighet medföra grundlagsfrågors behandling i laga form och dermed ett suspensivt veto.
Förhandlingarna vid det urtima stortinget tyckas mig ock bevisa, att man å begge sidor varit härom medveten. De svenska kommissariernes förslag hade som § 69 upptagit den norska grundlagens § 79 med en oväsentlig redaktionsförändring, men med en högst vigtig förändring af slutpunkten, som här lydde: sBeslittningen vorder da Lov, saafremt den ikke ligefrenr strider isnod denne Constitutions Aand og Udtryk.»
Detta ändringsförslag har- sin egen ganska invecklade historia. Det finnes redan upptaget i ett i utrikes departementet förvaradt, på franska skrifvet utkast till en konstitution för Norge, som paragraf för paragraf följer grundlagen af den .17 maj med anmärkning, om paragrafen borde bibehållas eller på hvad
1 Se Bet jurid. Fak:s Bet., sid. 07 o. f..; Rydin a. st., sid. 187 o. f.: Schinkel-Bergman. VIII, sid. 231, not. 2: Storth. Foih., sid. 605, 612, 626, 664, 738, 772, 820. 1 stortingets möte den 10 november förklarade Karl Johan endast, att pKongen antagar Grnndloven saaledes som I derom ere komne overoens med lians Maj;te Cosnmissarier».
