Sida:Norska grunnlagen och dess källor.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
16
NORGES STORTING.

att dessa genom sanningens makt till en stor del måste finna genklang hos de mera upplyste bland köpmännen, som följde med den nyare literaturen[1].

Detta gäller naturligtvis i ännu högre grad om embetsmännen, som gjort sina studier i Kjøbenhavn, och särskildt om dem, som nu voro i sin kraftfullaste och bästa ålder, ty deras akademiska uppfostran hade just fallit i en tid, då »de förenade rikenas hufvudstad var lika som brännpunkten för utbredandet af de från Frankrike härstammande frihetsideerna». Ehuru denna teoretiska förkärlek lika litet hindrade dem att i sin embetsutöfning och i sin öfriga verksamhet vara den enväldige konungens af Danmark-Norge lojala undersåtar, som Kant i sitt filosofiska system såg något hinder för den preussiska absolutismen, så är det dock klart, att då Norge af en främmande makt blifvit skildt från all statsrättslig förbindelse med konungen af Danmark, och då lyckliga yttre och inre omständigheter bjödo dem ett gynsamt tillfälle att organisera en ny stat, så måste de känna sig uppfordrade att praktiskt tillämpa de ideer, om hvilkas teoretiska sanning de närde en fast öfvertygelse från sina tidiga ungdomsår.

Så väl bönder som köpmän förstodo ganska väl, att embetsmannaklassen var den enda, hos hvilken man kunde finna tillräckliga kunskaper och tillräcklig erfarenhet, då det gälde att grundlägga en ny statsförfattning, och detta ådagalade de äfven till fullo genom sina val till den grundlagsstiftande riksförsamlingen. Af de aderton landtdistrikten, som enligt Kristian Fredriks cirkulär af den 19 februari voro förpligtade att utse minst en bonde hvart bland sina tre representanter, utsågo sålunda sexton icke heller mer än detta nödtvungna antal. Af de öfriga två valde Robygdelagets amt tvenne och Mandals amt tre bönder, hvadan bondeståndets representanter blef tjuguen. I öfrigt utsågo landtdistrikten 28 embetsmän, af hvilka 16 civile, 1 militär och 11 prester, samt en bruksegare med akademisk bildning (Jakob Aall) och 4 köpmän, till hvilken klass jag här såsom allt framgent i denna afhandling räknar sjökaptener. Äfven köpstäderna utsågo ett öfvervägande antal

  1. Flere intressanta exempel på revolutionsideernas inflytande i Kriatiania meddelar L. Daae i Det gamle Christiania, sid. 221—228.