Sida:Norska grunnlagen och dess källor.djvu/18

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
18
NORGES STORTING.

utbildning i Danmark[1] och äfven i längre eller kortare tid tjenstgjort vid danska landtregementen eller på danska flottan. Så var fallet med öfverstarne Hegermann och Petersen, ryttmästaren Ramm, kaptenerne Holck och Motzfeldt samt kommendör Fabricius. Af samtliga eidsvoldsmän voro minst tio födda utom Norge, nämligen grefve Wedel, född i Montpellier, öfverste Hegermann, overbirkedommer N. C. Nilsen, byfoged och sorenbirkeskriver Diriks, foged Collett, bergmästaren Steenstrup, prostarne Fredrik Schmidt och Hount samt sognepresterne Oftedahl och N. Nielsen, samtliga födda i Danmark[2]. Af dem hade Wedel fått sin uppfostran i England, Hegermann, F. Schmidt, Hount och förmodligen äfven Oftedahl[3] kommo i sin tidigaste barndom till Norge. Som danskar kan man således endast anse N. C. Nilsen[4], Diriks[5], Collett[6], Steenstrup och N. Nielsen. Man kan dock icke säga, att dessa mäns nationalitet utöfvat något egentligt - i allt fall icke något frihetsfiendtligt - inflytande på grundlagen; en af dem, Steenstrup, som i sin ungdom varit nära förbunden med Malte Brun, ansågs till och med som hufvudman, väl icke för ett republikanskt parti, men dock för ett kotteri med republikanska sympatier.

Om således Norges folk med tillit anförtrott regeringsformens affattande åt den samhällsklass, som ensam var arbetet mäktig, så blef det visserligen icke sviket i detta sitt förtroende. Ty det var så långt ifrån, att embetsmännen, som utgjorde riksförsamlingens numeriska flertal, begagnade denna sin ställning

  1. ↑ »Den norske militære mathematiske Skole», som upprättats 1750 under namn af »den frie mathematiske Skole», utvidgades i slutet af 18:e århundradet och fick 1798 namn af »det norske militære Institut», som några år senare (1804) omorganiserades och fick namn af »det kongl. norske Landkadetcorps».
  2. ↑ Adler uppgifver i Venturinis Chronik, att alla eidsvoldsmän utom sex voro infödda norrmän, hvilket sedan blifvit återgifvet af Gjessing och andra. Ofvan stående uppgifter äro hemtade ur Bernt Moes Eidsvolds-Repræsentanter og Storthingsmænd, Botten-Hansens Eidsvolds-Gallerie och »Mærkelige Nordmænd».
  3. ↑ Han genomgick nämligen Kristianssands Latinskole.
  4. ↑ Han var född af en hattmakare på Jylland, men »kom i sin ungdom till Norge».
  5. ↑ Född Kjöbenhavn af tysk fader.
  6. ↑ Fadern var till födseln norrman, slägten är engelsk.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Norska_grunnlagen_och_dess_källor.djvu/18&oldid=378827”