Sida:Norska grunnlagen och dess källor.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

24 NOBGES STORTING.

tältande och dömande makten och uppstält den verkställande maktens enhet såsom ett nödvändigt vilkor, för att den skall kunna verka med kraft, sjelf ega känslan af ett stort ansvar och vara lätt åtkomlig för kontroll, och tillika i full öfverensstämmelse med samma mönster antagit den lagstiftande maktens delning såsom ett grundvilkoT för en sund utveckling af statsorganismen eller för denna, jemvigt emellan statsmakterna, som utgjorde a och o i ofvan, nämda författares politiska system.

Men då .Norge genom jordegendomens temligen jemna fördelning i små jordlotter redan bildade en naturlig demokrati, och Englands aristokratiska system således icke passade för detta land, med mindre man genom ändring af arfslagarna och lagarna om landboviisendet ville skapa till nyes en norsk aristokrati, hvilket åtminstone icke vid denna tid ingick i författarnes planer, så följde det nästan äf sig sjelft, att man icke i första hand kunde taga den engelska författningen till mönster, utan i stället, gick till Amerika, som redan tillämpat den samma på förhållanden, som mycket nära öfverensstämde med de norska.' Och då begge författarne voro lika ifriga anhängare af ett lagbundet konungadöme som af politisk frihet och icke kunde eller icke ville på Norge tillämpa det parlamentariska styrelsesätt, som. i England utgjorde det säkra värnet mot hvarje öfvermäktigt inflytande från konungamaktens sida, så togo de i stället sin tillflykt till den garanti, som den franska revolutionens grundlagsförfattare uppstält som en ersättning för det parlamentariska systemet, hvilket icke lät sig väl förena med den starka åtskilnaden mellan den lagstiftande och verkställande makten. Sålunda upptogo de det suspensiva vetot och leddes följdriktigt till den franska konstitutionen af den 3 september 1791 såsom sin andra hufvudkälla.

Sjelfva uppställningen i utkastet är synbarligen gjord efter

i Då jag i det följande behandlar de amerikanska konstitutionerna, har jag hufvudsakligen tagit hänsyn till de tretton gamla staterna, sådana de voro organiserade i början af 1790-talet. och sålunda förbigått både de i allmänhet föga betydande förändringar, som dessa under följande 20 år undergingo, och Vermonts, Kentuckys, Tennessees och Ohios konstitutioner, emedan jag har skäl att antaga, att dessa icke -voro bekanta för utkastets författare,