FÖRBEREDANDE .KONSTITUTIONSARBETEN. 23
uppdraget att tillsammans med generalauditör K. A, Bergh utarbeta ett nytt förslag med ledning af -dessa Kristian Fredriks anteckningar.
Öfvergå vi nu till en närmare granskning af Adlers och Falsens -utkast, så finna vi, att de liesta bestämmelser i detta för den norska grundlagens rätta förstånd så ytterst vigtiga förslag, hvilka äro af giundlags natur, kunna spåras tillbaka till främmande källor. De vigtigaste bland dessa äro: den franska monarkiska konstitutionen af. den 3 september 1791, den franska republikens författning af år III (den 22 augusti år 1795) och den deraf starkt påverkade nederländska författningen af år 1798, de amerikanska republikernas konstitutioner och särskildt Förenta, staternas konstitution af 1787 samt slutligen De Lolmes arbete »Constitution de FAngleterre», hvad sjelfva principerna-vidkommer. 1
Förslagets inledning, som tillika utgör dess motivering, är hufvudsakligen bygd på De Lolmes ofvan nämda arbete, som man styckevis alldeles ordagrant öfversatt.* I enlighet med dennes och Montesquieus teorier hafva författarne ock sökt att genomföra den skarpa delningen mellan den lagstiftande, verk 1 F. Schmidt säger i sina dagböcker under 10 april om Adlers och Falsens utkast: »Iudledningen er vel skrevet, og .det bedste trå den franske Constitution trå 91 samt al den nordamerikanske og engelske Constitution benyttet.» Falsen sjelf har i nDgn Norske Tilskuer, udg. at J. Rein, C. M. Falsen, H. Foss» i en not till.Buchholtz' »IJetraktninger över Korges Constitution:» indirekt angifvit-den förnämsta källan till Adlers och sitt grundlagsförslag. Det heter här (Arg.^JJ, ST;o 8 o. 9, sid. 60): »För så vidt som de amerikanska fristaternas konstitution till en stor del är bygd på den britiska, kan författaren hafva rätt att, säga, att de norska konstituenterne togo den britiska statsförfattningen till mönster,, men i öfrigt hade
- nian, särshilM med hänsyn tUl organisationen af nationalrepresentationen,
sa godt som uteslutande den amerikanska för ögat.» Då nu grundlagen just i detta stycke på det närmaste följer utkastets regler, så gäller omdömet naturligtvis äfven detta, eller rättare gäller företrädesvis just detta, ty i do afvikelser, som i grundlagen gjordes från utkastet, hade man icke den amerikanska, utan den franska och i åtminstone en vigtig bestämmelse äfven den svenska konstitutionen för ögat.
ä Sålunda hafva författarne (sannolikt Adler) å sid. 7 utan att angifva sin källa ordagrant återgifvit det förträffliga stället om den lagstiftande maktens begränsning genom delning på tvenne kammare (sid. 142 i den 1778 i Amsterdam utgifna upplagan). ? T
