Norges ställning på våren 1814. Riksförsamlingens lyckliga belägenhet, sid. 5: svenskarnes stridskrafter, sid. 5—6, Karl Johans förhållande till unionstanken, sid. 6—10, Kristian Fredriks ställning till konstitutionsverket, sid. 10—11, gynsamma inre förhållanden, sid. 11—12. Samhällsklasserna och deras förhållande till frihetsideerna, sid. 12—16. Valen till riksförsamlingen, eidsvoldsmännens samhällsställning och nationalitet, sid. 16—19.
Förberedande konstitutionsarbeten. Prisafhandlingar, sid. 19—20. Adlers och Falsens utkast, sid 21—44. Wergelands förslag, sid. 44—48. Weidemanns förslag, sid. 48—51. Eliesons förslag, sid. 51—52. Treschows förslag, sid. 53—56. Bugges förslag, sid. 56—58. Sverdrups och Berghs förslag, sid. 58—63. Schlegels idéer, sid, 63. Öfriga skrifvelser och förslag, sid. 63—65. De elfva grundsatserna, sid. 65—67.
Konstitutionskomiteens förslag. Komiteens medlemmar, sid. 67—68. Förslagets förhållande till de förberedande utkasten, sid. 68—69. Dess innehåll: den verkställande makten, dess befogenhet och organisation, sid. 69—71, den lagstiftande maktens organisation, sid. 71—85, dess befogenhet, sid. 85—91, konungens andel i lagstiftningen, sid. 92—93, den dömande makten. sid. 93—94, grundlagsförändringar, sid. 94—97. Öfversigt och jemförelse mellan komiteens förslag och det adler-falsenska utkastet, sid. 97—101.
Grundlagen af den 17 maj. Förslagets behandling i riksförsamlingen, sid. 101—105. Förändringar i komiteens förslag: statsrådets organisation. sid. 105—106, borgarrätt och rösträtt, sid. 106—117, valsättet och representationens sammansättning, sid. 117—122, maktfördelningen, sid. 122, ärendenas behandling i tingen, sid. 123—139, grundlagsförändringar, sid. 139—147. Grundlagens redaktion, sid. 147—150.
Grundlagen af den 4 november. Ändringar i grundlagen af den 17 maj, sid. 150—153, Grundlagens slutliga redaktion, sid, 153. Dess rättsliga natur, sid. 154—160.
Återblick. Maktfördelningen, sid. 161—164. Grundlagen måste historiskt förklaras ur flere folks konstitutionela rätt, ty den är en samarbetning, sid. 164—165. Den är efterboren och har derför blifvit missförstådd, sid. 165—169. Dess oföränderlighet och följden deraf, sid. 169—170.
Bilaga n:r 1. Norska grundlagens källor, sid. 171—194. Tabell öfver grundlagens af 17 maj direkta källor, sid. 195.
Bilaga n:r 2. Källorna till grundlagens § 75, sid. 196—197. Jemförelse mellan grundlagen af 17 maj och 4 november och de svenska kommissariernes förslag, sid. 198.
