FÖRBEREDANDE KONSTITIITIONSAIUiETBN. 45
författningens väsen». Förslaget röjer också göda politiska studier, ehuru äfven denne författare ofta nog tager sin tillflykt till ett ordagrant återgifvande eller en ren öfversättning af sina källor1. Det utmärker sig dock framför det adl er-falsenska utkastet för en - i allt fall i vissa delar - större klarliet och en lycklig begränsning af den konstitutionela rättens föremål. Man söker der förgäfves efter alla dessa minutiösa bestämmelser rörande rättsväsendet, skolväsendet, försvarsväsendet m. m., som vanstälde det adler-falsenska utkastet i lika hög grad som dess franska förebilder. Men ehuru detta senare förslag stod den franska revolutionens författningar mycket närmare till formen, öfverensstämde dock Wergelands förslag reelt och i sjelfva kärnan bättre med den franska revolutionens idéer, ty det var fotadt på den allmänna rösträtten och ville införa enkammarsystemet.
Men dessa grundsatser tillämpades af författaren med stor försigtighet. Sålunda neutraliserade han å ena sidan den allmänna rösträtten genom det medelbara valsättet och satte å andra sidan sådana regler för riksförsamlingens - eller såsom han kallar den: stortingets - sammansättning, att det nära nog blef en ståndsrepresentation efter svenskt mönster, ehuru med de respektiva stånden samlade på en kammare till rådplägning och beslut.
Förslagets § 24 stadgar sålunda:
1. Till stortinget skola väljas;
a af hvart af rikets 6 biskopsdömen 2 prester. ................... summa 10
b afhvart stifts landtmilitär 2, ........................................ s 8
c af hvart stifts verldsliga embetsmän 4,........................... » 16
d af universitetet och skolorna................................................... 2
e af sjömilitären..............................................,......................... 2
/ af städernas röstberättigade borgare, embetsklassen undantagen, som följer; af Bergen i, af Eristiania, Trondhjem, Kristiansand, Drammen hvar 2, af öfriga köpstäder hvar 1, således tillsammans 29 tj af hvart af de 1.5 amten och de 2 grefskapen 2 bönder.
gods- eller verksegare ............................................. summa 34
så att antalet af stortingets medlemmar blir ............ 101
2. Valet skall vara till ända .4 veckor före stortingsdagen.
3. Hvarje socken väljer 2 (näml. valmän) en söadag efter gudstjensten, och dessa amtets sockendeputerade välja, sig. emellan 2 till stortingsmäu.
1 I det följande och i Bil. I har jag anfört några exempel på, huru Wergeland sålunda begagnat Sveriges regeringsform, Kongeloven ocii ilen franska konstitutionen af 1791.
