Sida:Norska grunnlagen och dess källor.djvu/54

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

54 NORGES STORTING.

på en missuppfattning, ty denna artikel är alldeles icke bygd på den förutsättningen, Ott suveränetcten är hos konungen, då författningen gifves. Den svenska regeringsformen af 1809 upprättar ock en »Foreningspagt» mellan konung och folk, men ingen kan väl på den grunden betvifla faktum, att svenska folket var i full besittning af suveräneteten, då denna lag stiftades. Det säges ju ock uttryckligen i sjelfva förslaget, att »Norge - - betragtor sig som et frit Folk, til hvilket det nu er overladt selv at bestemme sin Suversen, liegjeringsform og for en stor Deel Bftertidens Skjebne» K Hvad på samma ställe säges om arfsrätten, är dels ett försvar för den ärftliga monarkien i allmänhet, dels ett påpekande af det allbekanta faktum, att Kristian Fredrik var »den narmeste odelsbaarne Arving til Danmarks og Norges Throne», hvadan författaren föreslog, att han skulle med särskildt afseende derpå, att han som Norges regent inlagt evigt minnesvärda förtjenster om riket, »antages af Nationen .til Norges Konge» -.

Man torde kunna med ganska stor sannolikhet bestarama tiden för detta förslags utarbetande eller åtminstone påbörjande till de närmaste dagarna efter mötet på Eidsvold.- Tresehow var sjelf med på detta möte, stod vid denna tid Kristian Fredrik mycket nära och inkallades kort derpå i regeringen3, Lägger man nu märke till den nä:stan fullständiga öfverensstämmelsen mellan regentens cirkulär af den 19 och 26 februari rörande valen till riksförsamlingen och art. VI och VII i Trcschows förslag, så kommer man till den slutsatsen, att dessa cirkulär måste vara uppsatta eller ingifna af Treschow sjelf, ty det är knappast tänkbart, att han kunnat i ett grundlagsförslag så godt som helt och hållet upptaga dessa ofullkomliga bestämmelser, om han icke sjelf varit deras upphofsman. Det framgår å andra sidan af regentens dagboksanteck 1 Om Norges GrundloY, sid. 209.

1 Jfr Det juridiske Fakultets Betenkning om Kongeris Veto, sid. 52. Det tyckes mig, som orn fakultetens uppfattning af det tresctaowska förslagets utgångspunkt, hvilken nära öfverensstämmer med Nielsens, vederlägges af dess egna citat, sid. 805 o. t., 209.

3 Han blef 2 mars medlem af den då tillsatta BCommitée till Bestyvelse af Oplysnings- og SkolevajsenetD,