Sida:Norska grunnlagen och dess källor.djvu/65

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

FÖRBEREDANDE KONSTITU TIONSARBBTF.N. 65

efter författarens mening voro den franska, den svenska, den amerikanska och den engelska. Af dessa får den sist nämda det vitsordet, att do fel, som nu häftade vid valväsendet, icke hörde till konstitutionens principer, och att det land, som hade en talrik, förmögen och upplyet adel, skulle finna sig väl af att antaga dessa. Den amerikanska konstitutionen hvilade på samma principer. Den franska författningen (af år 1804) kritiseras skarpt för sin senat, som innehölle en spira till en förtryckande aristokrati, och den svenska konstitutionen, som kallas den sämsta, för sina ständer och sin justitieombudsman. Resultatet blir, att hvarken senat, kollegier eller någon ständernas embetsmän borde införas, ty »ju enklare en stat vore organiserad, dess mindre friktion blefve det uti styrelsen, och man vunne både i tid och krafts. För ett land som Norge vore en kammare mest passande *, och en viss gifven förmögenhet i fast egendom den bästa måttstocken för rösträtt.

Innan man på Eidsvold öfvergick till det egentliga grundlagsarbetet, antogos till ledning för konstitutionskomiteen några af den samma uppsatta »Grundsastninger» för konstitutionsverket.

De voro:

1. Norge b0r vfere et indskrsentet og arveligt Monarchie.

2. Folket b0i udöve den lovgivende Magt igjennem sine Representanter,

3. Folket b0r ene have Refc til at beskatte sig igjennera sine Representanter,

i. Krigs- og Freds-Retten b0r tUkotnme Regenten.

5. Regenten b0r have Ret til at bénaade.

6. Den cl0mmende Magt b0r vsere saerskilt fra den lovgivende og ud0vende.

7. Trykkefrihed b0r finde Sted.

8. Den evangelisk-lutherske Religion b0r forblive Statens og'Regen.tens Religion. Alle Religions-Secter tilstaedes fri Religion9-0velse; dog ore J0der fremdeles udelnkkede fra Adgang til Riget.

9. Nye Indskrsenkninger i Nserings-Frihedeis b0r ikke tilstsedes.

10. Personelie eller blandede arvelige Forrettigheder b0r ikke tilstaaes Nogen for Fremtiden.

1 Enligt Sibberns Dagbog skulle (iylletnbourg hafva särskildt anbefalt den franska konstitutionen af 1701, men den franska konstitution, hvars principer af författaren ansågos Bmest passande för en nation, som ieke hav mycken adel», var tydligen den napoleonska.

Htijer, Sorgen storling. *'